Mitt i spelperioden

Vi har nog aldrig haft en så pass lång spelperiod som vi har denna gång. Det är verkligen roligt att få känna att vi spelar klart föreställningen innan den är just färdigspelad. För ofta har vi en intensiv period och sedan packar vi ihop den och lämnar den bakom oss. Nu följer den oss lite i vardagslivet istället. Det är roligt att följas åt, för då hinner pjäsen mogna till sig också. Vi kommer bära med oss henne vidare i livet och våra produktioner som en kvinna som gjorde avtryck. Det vet vi redan nu, med några föreställningar kvar.